Historik

I mitten av 1960-talet påbörjades planeringen av vårt område. Avsikten var att skapa ett fritidsområde med relativt stora tomter och mycket gemensam mark. Närheten till skärgården var en stark fördel, liksom stora skogsområden, en blivande golfbana och den då lilla staden Trosa.

 

Exploatören, som var byggmästare och broder till dåvarande ägaren av Lagnö Gård, misslyckades i att fullfölja sina ambitioner. När de första tomterna var sålda i slutet av 60-talet och fastigheterna bebyggda med fritidshus gick han i konkurs och resterande tomter köptes upp av Kullenbergs byggnads AB. Området började bebyggas med villor för permanent boende i mitten på 1970-talet.

 

Nybyggaranda präglade området i början, liksom en hel del strider med exploatören. Området växte fram med mycket både gemensamt och individuellt arbete.

 

Idag finns kommunalt vatten och avlopp. Från början fanns endast några vattenposter och med tiden anlades ledningsnät med eget vattenverk och reningsverk.

 

Idag är fastigheterna medlem i den ekonomiska föreningen Lagnövikens samfällighetsförening, som har det övergripande ansvaret för mark och vägar. Från början organiserade man sig med en Villaägarförening som så småningom hade ansvar för vatten och avlopp. Förutom den Samfällighetsförening som bildats fanns en separat Vägförening.

 

I mitten av 1970-talet bildades Lagnövikens Bad och Båtklubb med ansvar för båtbryggor och badplats och med de boende som medlemmar.

 

Idag har många fritidsfastigheter fastboende. Lagnö Gård har blivit en bostadsrättsförening. Lagnö Bo har tillkommit med fastboende i kooperativ hyresrätt. Markägare som är grannar har gjort expoateringar av fastigheter som blivit nya medlemmar i Lagnövikens samfällighetsförening.

 

Föräldrakooperativet Lagnö Barn, en förskola med drygt 20 platser, finns här. Liksom ett vandrarhem anslutet till STF.

 

Den näraliggande Trosa Golfbana har köpt större delen av marken för sin verksamhet och Naturvårdsverket genom Länsstyrelsen har köpt Lotsängsbackens naturreservat.

 

Redan på 1300-talet fanns bebyggelse vid Lagnö Gård, som omnämns som ett Ri och rörhemman, vilket betyder att gården var underordnad och skattpliktig till dåvarande Gieddeholms slott, nu Tureholms slott.

 

Det var på Tureholms slotts mark som Sveriges största guldskatt hittades i samband med att man skulle gräva för en ny ladugårdsbyggnad. Fyndet gjordes i mitten av 1700-talet. Kvarvarande delar av skatten kan beses i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. En replik av en halsring finns i rondellen vid vägkorsningen Studsviksvägen/Västerljungsvägen.

 

Gamla vägen från Uttervik till Trosa gick tvärs genom Lagnö Gård. Den nuvarande sträckningen gjordes under andra världskriget för att bättre möjliggöra transporten av fisk till Stockholm. I början av 1900-talet fanns en vattenkvarn på Lagnö Gård. På 1930-talet fanns ett mobilt sågverk i Lagnöviken för att ta om hand avverkad skog på Tureholmshalvön.